the next stop

det är helt obeskrivligt hur mycket jag längtar nu.. och samtidigt vågar jag inte riktigt tro det! Är det verkligen sant?
Ja, det är sant. Eller snart iaf. Bara små detäjls som ska fixas nu, eller viktiga detäjls iof.
Men dock ska det inte vara några problem nu längre. Det ska vara kirrat! Och det är naijz!

Tänkte på dig hela dagen idag. Det är skumt hur en annan person kan etsa sig fast så i huvudet.
man kan ju inte låta bli att undra varför.
Och jag har många frågetecken kring dig. Samtidigt som jag verkligen vill luska ut vartenda svar, så vet jag inte om jag vill veta.
Det är nog roligare att låta det vara som det är. eller?

Ska jag ge mig till dig? tar du emot mig? faller jag? blir jag bränd?

Jag stannar, står på läktaren istället för på planen, för där nere har jag ingen egen spelhalva. hoppas på vinst.


this time, we'll take it slow.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0