tung dag
ännu en gång konstaterar jag:
det blir inte alltid som man tänkt sig.
citat:
Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, förlåt men det sitter mest i skallen
jag tänker, grubblar, velar mer än känner, längtar, trånar och går åt
är jag hjärtlös och förfallen?
vi petar sönder allt och tappar allt vi nånsin kunnat nå, tills bara skulden gör oss två
det är bara tur att hjärtat klappar, ändå.
a dagen går det mulnar strax jag tror det är dax att gå på fest
vi måste göra nåt åt ledarn
vad var det som gick snett, vi gjorde rätt, och nu gör vi fel i ren protest
har vi mött varandra redan?
vi lever sönder samma dagar
vad ska vi prata om idag?
Var det du som blev som jag?
och alla ögonblick vi jagar för att vara nånting mer än bra att ha.
och stjärnor glittrar vackert och vimlar av passioner kan det tyckas men inga stjärnor inga himlar över dom som inte lyckas
jag tror att jag har fastnat mer för tvåsamhet som grej än för dig trots allt
det är så skönt när allt fungerar
det skulle varit vackert, starkt och varmt, men det känns fult och kalt och kallt
det är så trist när allt stangnerar
och ingen vill förlora bara den som fick ett tack, bara den som inte stack
när tankar blev förstora och sprack
det var jag med allt mitt snack om större ensamhet och plats att tänka på.
det var du och dina vänner jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig hurså?
det blir fel hur än man känner
det är så konstigt att försvinna, det känns så dumt att stanna kvar
och så befängt att leta svar.
finns ingen eld som orkar brinna, inga röda mattor och ingen stolt fanfar.
men stjärnor glittra vackert och vimlar av passioner kan det tyckas men inga stjärnor inga himlar över dom som inte lyckas
som en skymt i varandras blickar innan allting faller loss a som ett konstgjort litet bloss som en "pacemaker" som tickar
för oss
Lars Winnerbäck - pacemaker
det blir inte alltid som man tänkt sig.
citat:
Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, förlåt men det sitter mest i skallen
jag tänker, grubblar, velar mer än känner, längtar, trånar och går åt
är jag hjärtlös och förfallen?
vi petar sönder allt och tappar allt vi nånsin kunnat nå, tills bara skulden gör oss två
det är bara tur att hjärtat klappar, ändå.
a dagen går det mulnar strax jag tror det är dax att gå på fest
vi måste göra nåt åt ledarn
vad var det som gick snett, vi gjorde rätt, och nu gör vi fel i ren protest
har vi mött varandra redan?
vi lever sönder samma dagar
vad ska vi prata om idag?
Var det du som blev som jag?
och alla ögonblick vi jagar för att vara nånting mer än bra att ha.
och stjärnor glittrar vackert och vimlar av passioner kan det tyckas men inga stjärnor inga himlar över dom som inte lyckas
jag tror att jag har fastnat mer för tvåsamhet som grej än för dig trots allt
det är så skönt när allt fungerar
det skulle varit vackert, starkt och varmt, men det känns fult och kalt och kallt
det är så trist när allt stangnerar
och ingen vill förlora bara den som fick ett tack, bara den som inte stack
när tankar blev förstora och sprack
det var jag med allt mitt snack om större ensamhet och plats att tänka på.
det var du och dina vänner jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig hurså?
det blir fel hur än man känner
det är så konstigt att försvinna, det känns så dumt att stanna kvar
och så befängt att leta svar.
finns ingen eld som orkar brinna, inga röda mattor och ingen stolt fanfar.
men stjärnor glittra vackert och vimlar av passioner kan det tyckas men inga stjärnor inga himlar över dom som inte lyckas
som en skymt i varandras blickar innan allting faller loss a som ett konstgjort litet bloss som en "pacemaker" som tickar
för oss
Lars Winnerbäck - pacemaker
Kommentarer
Postat av: salt
är det höst hos dig också?
Trackback
